Valet 2022 hölls den 11 september och slutade med 176 mandat mot 173 till förmån för Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Socialdemokraterna blev största parti med 30,3 procent, Sverigedemokraterna växte till näst största med 20,5 procent och valdeltagandet sjönk till 84,2 procent. Skillnaden mellan blocken var bara tre mandat.
Här går vi igenom valet 2022: statistik över röstandelar, mandat, valdeltagande, regionala skillnader och hur resultatet står sig mot valet 2026.
Valet 2022 statistik: röster och mandat
| Parti | Röstandel | Mandat |
|---|---|---|
| Socialdemokraterna (S) | 30,3 % | 107 |
| Sverigedemokraterna (SD) | 20,5 % | 73 |
| Moderaterna (M) | 19,1 % | 68 |
| Vänsterpartiet (V) | 6,8 % | 24 |
| Centerpartiet (C) | 6,7 % | 24 |
| Kristdemokraterna (KD) | 5,3 % | 19 |
| Miljöpartiet (MP) | 5,1 % | 18 |
| Liberalerna (L) | 4,6 % | 16 |
Alla åtta riksdagspartier klarade fyraprocentsspärren. Liberalerna låg länge nära spärren i opinionsmätningarna men fick till slut 4,6 procent.
Hur mandaten fördelas
Riksdagen har 349 mandat. Av dem är 310 fasta valkretsmandat som fördelas mellan de 29 valkretsarna efter antalet röstberättigade, och 39 är utjämningsmandat som ska göra att partiernas mandat i hela landet motsvarar deras röstandel. Mandaten räknas fram med den jämkade uddatalsmetoden, där första divisorn är 1,2.
Bara partier som får minst fyra procent av rösterna i hela landet, eller minst tolv procent i en valkrets, deltar i fördelningen. Därför är det så viktigt för små partier att klara spärren: en röstandel på 3,9 procent ger noll mandat.
Valet 2022 resultat: blocken och regeringen
Valnatten var ovanligt jämn. De preliminära siffrorna växlade under kvällen och det dröjde till onsdagen efter valet innan det stod klart att M, SD, KD och L fått egen majoritet. Slutresultatet blev:
- M, SD, KD och L: 176 mandat
- S, V, C och MP: 173 mandat
Magdalena Andersson (S) lämnade in sin avskedsansökan. Den 17 oktober 2022 valde riksdagen Ulf Kristersson (M) till statsminister. Han bildade en regering med KD och L, med stöd av SD enligt det så kallade Tidöavtalet.
Ett historiskt inslag var att Sverigedemokraterna för första gången blev större än Moderaterna och därmed det största partiet på högersidan.
Valdeltagande 2022
| Val | Valdeltagande 2022 | Förändring mot 2018 |
|---|---|---|
| Riksdag | 84,2 % | cirka −3 procentenheter |
| Kommun | 80,5 % | cirka −3,5 procentenheter |
| Region | 80,2 % | cirka −3,5 procentenheter |
Enligt SCB sjönk valdeltagandet i alla kommuner utom två. Störst var nedgången i några kommuner i Stockholms län, som Södertälje, Järfälla och Botkyrka. Lomma hade högst valdeltagande och Haparanda lägst, precis som 2018. Nedgången var också större i valdistrikt som redan hade lågt deltagande, vilket ökade skillnaderna mellan olika områden.
Vad statistiken visar
Några mönster från 2022 är värda att lägga på minnet:
- Små marginaler avgör. Tre mandat skilde blocken åt, och utfallet hängde på några tiotusentals röster.
- Spärren spelar roll. Ett parti som hamnar strax under fyra procent kan välta hela blockbalansen.
- Alla röster räknas inte på valnatten. Sent inkomna förtidsröster och utlandsröster räknas på onsdagen efter valet, och då kan bilden ändras.
- Valdeltagandet varierar kraftigt. Skillnaderna mellan kommuner och stadsdelar påverkar vilka partier som gynnas.
Valet 2022 jämfört med valet 2026
I riksdagsvalet den 13 september 2026 vände resultatet. Enligt Valmyndighetens slutliga resultat fick S, V, C och MP tillsammans 176 mandat, medan M, SD, KD och L fick 173 – en spegelbild av 2022.
| Parti | 2022 | 2026 |
|---|---|---|
| S | 30,3 % (107) | 28,0 % (99) |
| M | 19,1 % (68) | 19,9 % (70) |
| SD | 20,5 % (73) | 17,5 % (62) |
| V | 6,8 % (24) | 8,4 % (30) |
| C | 6,7 % (24) | 7,0 % (25) |
| KD | 5,3 % (19) | 6,2 % (22) |
| MP | 5,1 % (18) | 6,1 % (22) |
| L | 4,6 % (16) | 5,3 % (19) |
Valdeltagandet steg till 84,9 procent. Regeringsfrågan var i oktober 2026 fortfarande inte avgjord, eftersom de partier som fått majoritet inte var överens om hur en regering skulle se ut.
Valstatistik och prognosmarknader
Riksdagsvalen är ett av de bästa exemplen på hur förväntningar ändras över tid. Opinionsmätningar ger en ögonblicksbild, och prognosmarknader sammanfattar förväntningarna i ett pris som kan läsas som en implicit sannolikhet. Skillnaden förklarar vi i opinionsmätningar och prognosmarknader.
Om du vill veta när det är dags nästa gång, läs när nästa riksdagsval är och hur ofta det är val i Sverige. Valkretsarna och geografin beskrivs i Sveriges landskap, län och valkretsar. Innan du handlar en valmarknad ska du alltid kontrollera avgörandekällan, som oftast är Valmyndigheten. Läget för Polymarket i landet finns på Sverige.
Nästa steg
Vill du testa själv? Följ vår guide om hur du registrerar dig på Polymarket och läs sedan hur du sätter in pengar och hur du gör din första affär. Börja smått och använd bara pengar du har råd att förlora. Kontrollera i vilka länder Polymarket finns innan du börjar.