Svenskar är drygt 10,5 miljoner och bor utspridda över 25 landskap, 21 län och 290 kommuner. Landskapen är historiska och har ingen förvaltning i dag, men många identifierar sig fortfarande med dem. När svenskar röstar är det i stället valkretsarna som räknas.
Här får du alla landskap och län i tabellform, skillnaden mellan indelningarna och en förklaring av varför geografin spelar roll i svenska val.
Landskap Sverige karta: alla 25 landskap
Landskapen delas in i tre landsdelar. Så här ser kartan ut, från söder till norr:
| Landsdel | Landskap |
|---|---|
| Götaland (10) | Skåne, Blekinge, Halland, Småland, Öland, Gotland, Östergötland, Västergötland, Bohuslän, Dalsland |
| Svealand (6) | Värmland, Närke, Västmanland, Södermanland, Uppland, Dalarna |
| Norrland (9) | Gästrikland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Medelpad, Ångermanland, Västerbotten, Norrbotten, Lappland |
Några vanliga frågor:
- Största och minsta: Lappland är det största landskapet och Öland det minsta.
- Göteborg: ligger i Västergötland, men Hisingen norr om Göta älv hör till Bohuslän.
- Två öar: Öland och Gotland är båda egna landskap.
Landskapen har inga politiker och inga skatter. De lever kvar i kultur, dialekter, idrottsföreningar och vardagligt tal: många svenskar säger hellre att de kommer från Hälsingland eller Småland än från ett visst län.
Varför har Sverige landskap?
Landskapen är äldre än riket självt. Under medeltiden hade flera av dem egna lagar, så kallade landskapslagar, som Upplandslagen och Västgötalagen. Först med Magnus Erikssons landslag i mitten av 1300-talet fick riket en gemensam lag. Länen infördes långt senare, på 1600-talet, som en del av den statliga förvaltningen.
Det förklarar varför landskapen lever kvar i identitet och kultur men inte i förvaltningen: de är ett arv från en tid före den moderna staten.
Var bor svenskarna?
Befolkningen är mycket ojämnt fördelad. Norrland utgör mer än halva Sveriges yta men har bara en liten del av invånarna, medan de flesta svenskar bor i södra och mellersta Sverige och särskilt i storstadsregionerna kring Stockholm, Göteborg och Malmö. Det syns tydligt på en karta: landskapen i norr är stora och glest befolkade, de i söder mindre och tätare.
För politiken betyder det att några få valkretsar i storstäderna väljer en stor del av riksdagen, medan de stora landskapen i norr har färre mandat trots sin yta.
Alla 21 län
Länen, som i dag också är regioner, är den indelning som staten och den regionala politiken använder:
Blekinge, Dalarna, Gotland, Gävleborg, Halland, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Norrbotten, Skåne, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Västra Götaland, Örebro och Östergötland.
Landskapsgränserna följer inte länsgränserna. Dalarna och Gotland är både landskap och län, men Småland är uppdelat på flera län, och Västra Götalands län omfattar bland annat Bohuslän, Dalsland och större delen av Västergötland.
Vilken karta behöver du?
Söker du efter en karta över Sverige får du ofta tre olika kartor som ser lika ut men visar olika saker:
- Landskapskarta: de 25 historiska landskapen. Bra för kultur, historia och geografi i skolan.
- Länskarta: de 21 länen och regionerna. Den du behöver för vård, myndigheter och regionval.
- Valkretskarta: de 29 valkretsarna i riksdagsvalet. Den du behöver för att förstå valresultat.
Blanda inte ihop dem. Ett valresultat "för Västergötland" finns inte, eftersom landskapet inte är en valkrets; Valmyndigheten redovisar i stället resultaten per valkrets, kommun och valdistrikt.
Landskapen i vardagen
Även utan förvaltning finns landskapen överallt i svenskarnas vardag. Varje landskap har till exempel en egen landskapsblomma och ett eget landskapsdjur, många idrottsförbund och föreningar är organiserade efter landskap, och dialekterna följer ofta de gamla gränserna bättre än länen gör. När svenskar presenterar sig som hälsingar, smålänningar eller skåningar är det landskapet de syftar på.
Landskap, län, kommuner och valkretsar
| Indelning | Antal | Vad den används till |
|---|---|---|
| Landskap | 25 | Historia, kultur, identitet |
| Län och regioner | 21 | Statlig förvaltning och regional politik, bland annat vården |
| Kommuner | 290 | Skola, omsorg, lokal politik |
| Valkretsar i riksdagsvalet | 29 | Fördelning av riksdagens 349 mandat |
Varför geografin spelar roll när svenskar röstar
Riksdagsvalet hålls vart fjärde år, samma dag som valen till regioner och kommuner. Ett parti behöver minst 4 % av rösterna i hela landet för att komma in i riksdagen. Mandaten fördelas sedan per valkrets, så att varje del av landet blir representerad ungefär efter sin befolkning.
Röstmönstren skiljer sig mellan storstäder, mindre orter och landsbygd, och mellan södra och norra Sverige. Det gör att två partier med samma nationella siffror kan ha väldigt olika styrka i olika valkretsar.
För den som följer val på en prognosmarknad betyder det tre saker:
- Lokala resultat kan avgöra nationella marknader, till exempel om ett parti klarar fyraprocentsspärren.
- Rösträkningen kommer in i etapper, och de första valdistrikten är inte alltid representativa för hela landet.
- Opinionsmätningar mäter riket, inte valkretsarna. Ett parti som ligger strax över spärren i snitt kan vara mycket starkare i vissa delar av landet än i andra. Läs om skillnaden i opinionsmätningar jämfört med prognosmarknader.
Läs mer i hur ofta det är val i Sverige och nästa riksdagsval och vad prognosmarknaderna säger. Officiella valresultat publiceras av Valmyndigheten. Om Polymarket i Sverige läser du på Sverige.
Nästa steg
Vill du testa själv? Följ vår guide om hur du registrerar dig på Polymarket och läs sedan hur du sätter in pengar och hur du gör din första affär. Börja smått och använd bara pengar du har råd att förlora. Kontrollera i vilka länder Polymarket finns innan du börjar.