Meänkieli: språket i Tornedalen, minoritetsrätten och var det talas

Meänkieli är tornedalingarnas språk och ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk. Det talas främst i Tornedalen och Malmfälten i Norrbotten, och namnet betyder ungefär "vårt språk". Meänkieli har varit erkänt som minoritetsspråk sedan år 2000, och i kommuner som Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå har talarna en förstärkt rätt att använda språket hos myndigheter.

Här förklarar vi vad språket är, var det talas, vilka rättigheter som gäller och varför historien om meänkieli också handlar om assimilering och försoning.

Meänkieli i korthet

De fem nationella minoritetsspråken i Sverige är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

Ett eget språk, nära finskan

Meänkieli är nära besläktat med finska och kallades länge tornedalsfinska eller norrbottensfinska. Språket har dock utvecklats separat sedan gränsen mellan Sverige och Finland drogs längs Torne älv 1809. Det har tagit in många svenska lånord och har drag som skiljer det från standardfinskan, både i ordförråd och grammatik.

Under slutet av 1900-talet började man arbeta med ett eget skriftspråk, och i dag finns grammatik, ordböcker, skönlitteratur och undervisningsmaterial på meänkieli. Det finns också flera dialekter, och talare från olika byar kan uttrycka sig ganska olika.

Var meänkieli talas och förvaltningsområdet

Kärnområdet är kommunerna längs Torne älv och i Malmfälten. När lagen om nationella minoriteter infördes ingick fem kommuner i förvaltningsområdet för meänkieli: Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå. Andra kommuner kan ansöka om att ansluta sig, och i dag ingår bland andra Kalix, Luleå, Stockholm och Umeå.

I ett förvaltningsområde har du som talar meänkieli bland annat rätt att:

1. använda meänkieli i kontakt med kommunen och vissa myndigheter, både muntligt och skriftligt;
2. få förskola helt eller delvis på meänkieli;
3. få äldreomsorg av personal som behärskar språket, om kommunen kan erbjuda det.

Utanför förvaltningsområdena har alla kommuner och myndigheter ändå ett grundläggande ansvar att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Elever som tillhör minoriteten har också rätt till modersmålsundervisning i meänkieli.

Meänkieli i dag

Språket syns och hörs mer i dag än för några decennier sedan. Sveriges Radio sänder program på meänkieli, det ges ut böcker och läromedel, och flera kommuner i förvaltningsområdet har skyltar och information på språket. Ungdomar och vuxna som inte fick lära sig meänkieli hemma kan i dag gå kurser, och språkrevitalisering är en viktig del av minoritetens arbete.

Historien: förbud och tystnad

Från slutet av 1800-talet och långt in på 1900-talet förde den svenska staten en hård försvenskningspolitik i Tornedalen. Meänkieli förbjöds i skolan, och barn kunde bestraffas för att de talade sitt eget språk. Ortnamn byttes ut mot svenska namn, och rasbiologin bidrog till att tornedalingar stämplades som underlägsna.

Resultatet blev en kultur av tystnad, där många föräldrar valde att inte föra språket vidare till sina barn. Därför finns det i dag många tornedalingar som förstår meänkieli men inte talar det, och många som har lärt sig det som vuxna.

Sanningskommissionen

2020 tillsatte regeringen en sannings- och försoningskommission för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Den skulle granska assimileringspolitiken och dess följder och föreslå åtgärder för upprättelse och försoning. Delbetänkandet Då människovärdet mättes kom 2022 och slutbetänkandet 2023. Kommissionens arbete har gjort historien mer känd och stärkt arbetet med att återta språket.

Hur många talar meänkieli?

Det korta svaret är att ingen vet exakt. Sverige registrerar inte språk eller etnicitet, så det saknas officiell statistik. De uppskattningar som finns bygger på enkäter och olika definitioner: räknas bara de som talar flytande, eller även de som förstår språket? Beroende på svaret skiljer sig siffrorna kraftigt.

Det är ett bra exempel på hur osäkerhet ska hanteras. När ett mått saknas är det bättre att redovisa ett intervall och förklara antagandena än att låtsas att en exakt siffra finns.

Osäkra siffror och prognoser

Samma tankesätt används när man bedömer framtida händelser. På prognosmarknader uttrycks osäkerhet som ett pris, och priset kan läsas som en implicit sannolikhet. Hur mätningar och marknader skiljer sig åt förklarar vi i opinionsmätningar och prognosmarknader.

Vill du läsa mer om Sveriges geografi och regioner finns guiden om Sveriges landskap, län och valkretsar, och om du är nyfiken på hur stora kommunerna i Norrbotten är jämfört med resten av landet hittar du siffrorna i Sveriges största städer. Mer om språket och minoritetsspråken finns hos Institutet för språk och folkminnen. Läget för Polymarket i landet hittar du på Sverige.

Nästa steg

Vill du testa själv? Följ vår guide om hur du registrerar dig på Polymarket och läs sedan hur du sätter in pengar och hur du gör din första affär. Börja smått och använd bara pengar du har råd att förlora. Kontrollera i vilka länder Polymarket finns innan du börjar.