Skolinspektionen är den statliga myndighet som granskar att förskolor, skolor och huvudmän följer skollagen och andra regler. Myndigheten prövar också ansökningar om att starta eller utöka fristående skolor, genomför Skolenkäten och har Barn- och elevombudet (BEO), som arbetar mot kränkande behandling. Målet är att alla barn och elever ska få en likvärdig utbildning av god kvalitet i en trygg miljö.
Här går vi igenom vad Skolinspektionen gör, när du kan lämna information om en skola och vad du bör göra först.
Skolinspektionen i korthet
| Uppgift | Vad det innebär |
|---|---|
| Tillsyn | Kontroll av att huvudmän och skolor följer lagar och regler |
| Kvalitetsgranskning | Djupare granskningar av ett visst område, ofta i flera skolor |
| Tillståndsprövning | Beslut om ansökningar att starta eller utöka fristående skolor |
| Skolenkäten | Enkät till elever, vårdnadshavare och personal om skolans arbete |
| Barn- och elevombudet | Arbetar mot kränkande behandling och kan kräva skadestånd |
Myndighetens formella namn är Statens skolinspektion. Huvudkontoret ligger i Stockholm.
Tillsyn och kvalitetsgranskning
Tillsyn handlar om att kontrollera att reglerna följs. Den kan vara planerad, då Skolinspektionen regelbundet granskar huvudmän och skolor, eller riktad, när det kommit in uppgifter som tyder på brister. Om myndigheten hittar brister kan den till exempel kritisera huvudmannen eller förelägga den att rätta till problemen, i vissa fall med vite.
Kvalitetsgranskning går djupare. Skolinspektionen väljer ett område, som undervisningen i ett ämne eller arbetet med elever i behov av stöd, och granskar hur det fungerar i ett urval skolor. Resultaten publiceras i rapporter som blir underlag för både skolor och politiker.
Tillstånd för fristående skolor
Den som vill starta en fristående skola eller utöka en befintlig behöver tillstånd från Skolinspektionen. Myndigheten bedömer bland annat om huvudmannen har förutsättningar att driva verksamheten enligt reglerna och om det finns ekonomiska förutsättningar på sikt. Även ägar- och ledningsprövning ingår.
Skolenkäten
Skolenkäten är Skolinspektionens återkommande enkät till elever, vårdnadshavare och personal. Den ger en bild av bland annat studiero, trygghet och elevernas inflytande. Skolor och huvudmän får sina resultat och kan använda dem i sitt eget förbättringsarbete. Om du som elev eller förälder fått en inbjudan och en kod ska du använda den på Skolinspektionens webbplats.
Hur du lämnar information till Skolinspektionen
- Prata med skolan först. Kontakta lärare, mentor eller rektor. Många problem löses snabbast där.
- Gå vidare till huvudmannen. Det är kommunen eller den fristående skolans ägare som har ansvaret. Huvudmannen ska ha rutiner för klagomål.
- Lämna information till Skolinspektionen via webbformuläret om problemet kvarstår. Beskriv vad som hänt, när och vilka åtgärder du redan tagit.
- Välj rätt myndighet. Diskriminering hanteras av Diskrimineringsombudsmannen, arbetsmiljöfrågor för personal av Arbetsmiljöverket.
Skolinspektionen bedömer om uppgifterna ska leda till en utredning. Alla uppgifter leder inte till ett eget ärende, men de kan också ligga till grund för en framtida granskning.
Barn- och elevombudet och kränkande behandling
Barn- och elevombudet (BEO) ingår i Skolinspektionen. Enligt skollagen ska all personal agera när ett barn eller en elev känner sig kränkt, och huvudmannen ska utreda och vidta åtgärder. Skolan ska också varje år ta fram en plan mot kränkande behandling.
Om skolan brister kan BEO kritisera huvudmannen och föra talan om skadestånd för elevens räkning. Det gäller till exempel om skolan fick veta att en elev blivit kränkt men inte utredde saken. Om det är personal som kränkt en elev är det huvudmannen som måste visa att ingen kränkning skett.
Vad Skolinspektionen inte gör
- Ändrar inte betyg. Läraren sätter betyget, men myndigheten kan granska om reglerna följts.
- Löser inte enskilda konflikter direkt mellan elev och lärare.
- Ersätter inte polis eller socialtjänst vid brott eller oro för ett barn.
Granskningar, statistik och prognoser
Skolinspektionens rapporter, Skolenkäten och betygsstatistik visar hur skolan har fungerat. De är bakåtblickande. Politiska beslut om skolan, som nya regler för friskolor, är däremot framåtblickande och osäkra, och sådana frågor kan bli föremål för prognoser.
Skillnaden mellan att mäta och att förutsäga förklaras i opinionsmätningar och prognosmarknader, och hur ett pris kan läsas som en implicit sannolikhet beskriver vi i vår ordlista. Fler exempel på hur svenska myndigheter fungerar hittar du i Livsmedelsverket och nya restriktioner och E-hälsomyndigheten. Läget för Polymarket i landet finns på Sverige. Officiell information och webbformuläret hittar du hos Skolinspektionen.
Nästa steg
Vill du testa själv? Följ vår guide om hur du registrerar dig på Polymarket och läs sedan hur du sätter in pengar och hur du gör din första affär. Börja smått och använd bara pengar du har råd att förlora. Kontrollera i vilka länder Polymarket finns innan du börjar.